Friskfaktorer och Formsnack

Monotoniundvikande
Numera tror man att känslor i ännu högre grad än tankeprocesser påverkar ätbeteendet hos obesa människor. Obesa människor har befunnits vara mer benägna att agera impulsstyrt och har en högre grad av monotoniundvikande. Med monotoniundvikande menas att individen söker sig till spännande och intressanta aktiviteter och har svårt att klara av (lång) tråkiga situationer.[i] Det är också en faktor som påverkar sug efter snabb lättnad genom ätande och drickande.[ii] Obesa individer blir mer påverkade av externa stimuli såsom åsynen av mat och dess tillgänglighet jämfört med normalviktiga individer. Individer som inte kan etikettera och skilja på olika obehagliga sinnesstämningar är mer benägna att äta som en respons på dessa.[iii]

Förmåga att kunna skilja på olika typer av obehagliga känslor
Ätande kan lindra och neutralisera ångest, ilska, nedstämdhet, sorg och ensamhet m.m. Människor som inte kan separera och etikettera olika typer av obehagliga känslor tycks vara särskilt benägna att överäta som en respons på sådana sinnesstämningar.[iv]

Kontroll-lokus av engelskans Lokus of control – vem sitter i förarstolen, du, slumpen eller någon annan?
Människor upplever i olika hög grad att de har kontroll över sina liv. Julian Rotter lade fram en teori i början av sextiotalet som gick ut på att vissa människor kände att de i hög grad hade kontroll över sina framgångar och misslyckanden i livet, vilket Rotter betecknade som internt kontroll-lokus medan andra individer högre grad upplevde att deras liv styrdes av externa krafter såsom tur, tillfälligheter och slump m.m. Detta kallade Rotter för externt kontroll-lokus De flesta individer brukar hamna någonstans mittemellan hög grad av internt kontroll-lokus och hög grad av internt kontroll-lokus.[v]

Individer med i hög grad externt kontroll-lokus löper högre risk att utveckla psykisk och fysisk ohälsa. Inte minst vid stressrelaterade besvär är detta en mycket central komponent. En schablonisering av en person med hög grad av externt kontroll-lokus är en person som ofta hänvisar till tur eller otur om man lyckas eller misslyckas med det man gör.

Self- efficacy
En annan viktig aspekt av personlig kontroll är self-efficacy dvs. tilltro till den egna förmågan som myntades av Albert Bandura. Om en individ har self-efficacy innebär detta att individen har ganska hög tilltro till att lyckas med de aktiviteter han/hon vill klara av. Både kontroll-lokus och self-efficacy är två viktiga begrepp som ofta nämns som nyckelbegrepp när det gäller psykologiska faktorer bakom fetma och dessa begrepp kan även räknas till psykosociala faktorer eftersom de lärs in genom observation av andra människors beteende.

Inlärd hjälplöshet
Martin Seligman (1975) myntade begreppet inlärd hjälplöshet då han i experimentella studier på hundar att om hunden utsätts för en serie obehagliga stimuli som det inte kan göra något för att undgå, kommer det oftast inte heller göra något för att undgå detta stimuli även då det finns en möjlighet att slippa detta. Djuret ger helt enkelt upp och detta kallade alltså Seligman för inlärd hjälplöshet. Kognitiva psykologer menar att detta fenomen kan ge upphov till vanliga depressioner hos människor. Människan anser att allt är hopplöst och då är det lika bra att ge upp och personen får en depression. Från sina forskningsreslutat utvecklade Seligman en kognitiv förklaringsmodell för depression sedan har kognitiva terapeutiska metoder följt på teoribildningen. Detta begrepp används numera även i en rad andra sammanhang där man menar att individer är dåligt rustade för att åstadkomma förändringar. Slutsatsen man kan dra av detta är det oerhört viktigt att ha en känsla av att man kan påverka sin livssituation och inte är hänvisad till yttre okontrollerbara faktorer.

Självkänsla
Självkänslan har stor betydelse när det gäller viktbalans. Människor som lider av fetma och kraftig övervikt skattar sin självkänsla lägre än normalviktiga. Låg självkänsla kan både vara ett hinder för viktnedgång och även vara orsakat av viktproblemen men ofta handlar det om en problematik som berör fler faktorer än bara viktproblemen[vi]

Stress
Stress är en viktig faktor bakom fetma och övervikt. Långvarig stress kan resultera i störningar i hormonbalansen och alltså orsaka biologiska förändringar i kroppen[vii]. Stress kan också resultera i beteenden som ökar risken för utvecklande av övervikt och fetma.

Sömn och dygnsrytm
Sömnen är oerhört väsentlig för att kunna ha en god viktbalans. Vid sömnstörningar och för lite sömn får man ett överskott av bl.a kortisol och kroppens hormonmönster liknare faktisk en typ 2 diabetikers. Detta innebär att kroppens system blir tröga och då framförallt insulinsvaret som är mycket betydelsefullt för kroppens förmåga att lagra in energi.

Depression
Depression kan både ge viktproblematik och orsakas av viktproblematik och detta glöms ofta bort när det gäller viktproblematik. Därför är det en självklarhet för mig att ta hänsyn till detta när det gäller att utforma en vettig handlingsplan.

Ångest
Ångest är en stor bov bakom problematik med vikt, kroppsuppfattning och ätbeteende. Många människor ångestreglerar med mat och detta är mycket viktigt att beakta för att komma tillrätta med vikt och ätbeteendeproblematik.