Friskfaktorer och Formsnack

Barn med normbrytande beteende är en heterogen grupp som skiljer sig åt vad det gäller typ av normbrytande beteende, orsaksbakgrund till det och prognosför framtida problem men sannolikt även behandlingsbehov.

Risken att barndomsdebuterande normbrytande beteende (hädanefter benämnt BDNB) ska fortsätta upp i ungdomen och vuxen ålder är relativt stor. Ungefär hälften av alla pojkar och flickor med BDNB uppvisar fortfarande normbrytande beteende i ungdomen.

BDNB är förknippat med diagnosen uppförandestörning (conduct disorder)

Många riskfaktorer tenderar att samvariera. Några som kan nämnas är: Socioekonomisk status. Att växa upp i en familj med socioekonomisk status, bo i ett missgynnat bostadsområde samt att exponeras för våld och positiva attityder till våld eller

ADHD Att lida av ADHD, ha svårigheter i skolan och utveckla ett negativt samspel med föräldrarna därför att barnets temperament är svårt att hantera eller

Ha ett svårhanterligt temperament som kräver speciella uppfostringsmetoder för att barnet ska lära sig emotionsreglering och vad som är rätt och fel och som påverkas av andra aspekter av familjemiljön 

Tre utvecklingsvägar:

Aggressivitetsvägen

Egendomsbrottsväg

Auktoritetskonfliktsväg: Individen slår ofta in på båda ovan nämnda vägar

Barndomsdebuterande och ungdomsdebuterande uppförandestörning och meningsfulla undergrupper. Vissa har fokuserat på psykiatriska tillstånd såsom ADHD och andra har fokuserat på brister i emotionellt och interpersonellt fungerande såsom brist i empati och flackt känsloliv.

Andra fokuserar på vilken typ av normbrytande beteende som uppvisas. Man kan exempelvis gruppera efter aggressivt kontra icke aggressivt normbrytande beteende och reaktivt kontra proaktivt aggressivt normbrytande beteende

Risken för att BDNB ska fortsätta upp i vuxen ålder ökar när flera riskfaktorer kan observeras samtidigt.

De vanligaste komorbida tillstånden är ADHD, ångestsyndrom och depression. Det är också meningsfullt att undergruppera barn med normbrytande beteende i grupper med och utan ADHD, med kontra utan syndromet brist i empati- flackt känsloliv och med kontra utan aggressivt normbrytande beteende.

Skyddsfaktorer är hög intelligens, stabilt temperament, och positiv föräldra- barn relation.

Jag har sedan länge velat lägga in material hur jag ser på olika problem man kan stöta på som tonårsförälder och här börjar jag med den första delen som rör missbruk.

Att tonåringen ska börja missbruka droger är ju ett av de större orosmolnen man har som förälder. 

Vilka är tecknen?
Ofta framställs det som att det är lätt att se tecken på drogmissbruk hos unga. Detta skulle jag vilja avfärda som nonsens. En ung människa som genomgår sin tonårsutveckling genomgår en rad ”personlighetsförändringar” som alla skulle kunna vara ett tecken på missbruk.  Det är verkligen inte lätt att se om tonåringen håller på med droger. En viktig och självklar faktor är att man har en god relation och kan prata med sitt barn. Vid puberteten är det ju dock dessvärre vanligt att den unge slår sig fri och kämpar för sin självständighet och kanske inte alls vill tala med morsan och farsan om vad som händer. Det man får gå efter är hur ungdomen klarar sig i skolan och socialt och det allmänna psykiska och fysiska måendet. Jag har hört många förståsigpåare självklart konstatera att det märks på en ung människa om de tar droger för då blir de trötta, håglösa och lättretliga. De blir slappa och slöa och städar inte sina rum. Jag skulle vilja säga att detta också kan vara uttryck för HELT normal tonårsutveckling.

På vårdguiden skriver man följande:
”Tecken på problem
Tecken på att din tonåring kan vara på väg att få missbruksproblem är lätta att förväxla med vanligt tonårsbeteende. Barnet kanske börjar skolka mycket, får sänkta betyg, lånar pengar ofta och blir väldigt trött.
Hur ska man då skilja på drogmissbruk och vanligt beteende? Några lite starkare varningssignaler kan vara att pengar eller andra värdesaker försvinner eller att du hittar piller, pulver, sprutor eller lösningsmedel. Barnet kanske smusslar och ljuger eller får kraftiga humörsvängningar och blir aggressivt. Det får väldigt dålig aptit och ett extremt stort sömnbehov. Hamnar barnet dessutom i dåligt sällskap och börjar dricka mycket, sniffa, snatta, slåss eller vandalisera är det hög tid att reagera om du inte gjort det innan.
Tonåringar som missbrukar narkotika kan också lukta konstigt och ha ovanliga märken på kroppen medan de som tar anabola steroider blir väldigt kropps- och träningsfixerade. De får bland annat större muskler och ökad vikt och hårväxt på kroppen. Håret på huvudet kan däremot falla av.”

Man kan även läsa mer på denna länk. http://web4health.info/sv/answers/add-child-worry.htm På denna sida kan man också läsa mer om olika droger.

Min egen erfarenhet av ungdomar som missbrukar cannabis är att de blir mer och mer benägna att tala om drogen i positiva ordalag och ofta förknippar de drogen med frihet och oberoende. Musiken präglas ofta av texter med anspelningar på cannabisrökning och sådana finns det ju gott om i både hip hop låtar och reggaelåtar. Kläder med symboler med cannabisblad på och även reggaesymboler är vanligt. Givetvis kan man gilla reggae och rastasymboler utan att röka på men det är enligt mig vanligt. Vanliga argument är att cannabis kommer av naturen och är helt ofarligt och att folk har rökt gräs i evigheter utan att ta skada. Och detta är ju faktiskt ingen osanning. Precis som med alkohol så finns det människor som klarar att dricka måttligt och de som inte gör det. En viktig faktor att räkna med är dock att dagens marijuana brukar kallas för ”grönt”ofta är lika starkt (innehåller lika mycket THC) som hasch (ofta kallat för ”brunt”).

Symptom på intag av droger:

Angående nätdroger kan man med fördel läsa vidare på:  http://www.snpf.org/Artiklar/Allt%20fler%20fr%C3%A5gor%20om%20droger%20till%20Giftinformationscentralen.htm

Hur verkar drogerna?

·         Nikotin via nikotinreceptorer/indirekt via dopaminreceptorer

·         Amfetamin/kokain via blockad av dopamintransportören/indirekt via dopaminreceptorer

·         Heroin/opiater via opiatreceptorer/indirekt via dopaminreceptorer

·         Cannabis via cannabisreceptorer/indirekt via dopaminreceptorer

·         Etanol Sannolikt indirekt via glycin-, nikotin- och opiatreceptorer, och indirekt via dopaminreceptorer

Källa: B Söderpalm PPT Beroende

• GHB centralnervös påverkan på monoaminerga synapser   egen anm

Som förälder har man ofta en känsla av att allt hänger på en själv när det gäller hur det ska gå för sitt barn. Det är faktiskt få områden där synsättet är så onyanserat som när det gäller föräldraskap.  Ofta är det ju inte bara föräldrarna själva som tillskriver sig allt ansvar utan även omgivningen också. Jag tycker att det viktigt att börja med att titta närmare på vilka faktorer som kan bidra till att en tonåring blir drogberoende.  Inom forskning och sjukvård är ju det mest populära ordet evidens. Detta är numera ett bevingat ord och används i tid och otid. Vad är evidens? Enkelt uttryckt innebär evidens att det finns vetenskapliga belägg för att stödja eller förkasta en vetenskaplig teori eller hypotes. Slutledningen ska bygga på empiri d.v.s. vara grundad på erfarenhet. Goda vetenskapliga studier ska vara granskade och normalt sett letar man efter studier som är publicerade i vetenskapliga tidskrifter där s.k. peer  rewievförfarande sker. Detta innebär att oberoende forskare inom samma ämnesområde vid andra lärosäten anlitas för att förhandsgranska, välja ut och sålla bort inkomna manuskript och projektförslag samt ge synpunkter och kompletteringsuppgifter. Dessa granskare (referenter, engelska referees eller reviewers) är i allmänhet oberoende av författaren.

Problemet är ju att vid all vetenskaplig forskning så bör man avgränsa de riskfaktorer (eller vad det nu är man vill utreda) till ett fåtal. När det gäller sådana komplexa problem som ex. missbruk och kriminalitet uppkommer det ju en uppsjö av tänkbara riskfaktorer. Vi människor är trots allt bara människor med hjärnor som behöver hypoteser och strategier och förenklingar (kognitiva scheman) för att vi ska orka processa alla intryck. Vi bygger lättare på våra befintliga uppfattningar än ändrar dem. Vi assimilerar lättare än vi ackomoderar, som barnpsykologen och forskaren Jean Piaget fastslog.

De vanligaste riskfaktorerna som nämns är.

• Biologi, benägenhet för missbruk – genetisk ärftlig komponent, ADHD eller annan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning samt flera andra psykiatriska diagnoser såsom psykossjukdom, bipolär sjukdom, depression, socialfobi m.m.. Reaktionen på drogen och upplevelse av ”biverkningar”
• Sociala faktorer. Uppväxtmiljö, stöd av föräldrar uppfostringsstil, familjesammansättning m.m., skola och skolans pedagogik och struktur samt vänkrets.
• Övergrepp och trauman
• Avsaknad av hobbies
• Inre psykologisk disposition.  Oförmåga att ha tråkigt (monotoniundvikande), impulskontrollproblem, aggressivitet, svårighet att planera för långsiktiga mål (omedelbar behovsuppfyllelse)

Dessa metoder oftare positiva effekter:

• Social och praktisk färdighetsträning.

• Kognitiva beteendeterapeutiska program.

• Multimodala metoder (specifika insatser riktade mot flera problemområden

kombineras och används parallellt).

Nedanstående metoder uppvisar oftare svaga eller negativa effekter:

• Miljöterapi.

• Traditionell psykodynamisk eller ostrukturerade klientcentrerade terapier.

• Sociologiska strategier baserade på fattigdomsteorier o. dyl.

• Program som fokuserar på straff och chockbehandling, ”boot-camps”.

• Medicinska modeller som betonar underliggande psykopatologi.

Källor:
Institutionsbehandling av ungdomar – vad säger forskningen? Kerstin Färm Socialtjänst FoUrum, Örebro  Institutet för utveckling av metoder inom socialtarbetet. Socialstyrelsen

Nätdrogen spice förbjöds av regeringen på torsdagen och förbudet träder i kraft med omedelbar verkan. Tack! Det var på tiden att denna "kryddblandning", såsom den så oskyldigt har beskrivits, nu förbjuds. Man kan ju hoppas att nästa liknande produkt som dyker upp på marknaden stoppas snabbare. Att en produkt ska vara oskadlig är väl ett rimligt rekvisit, tycker man. Lite paradoxalt blir det när försäljarna av schaktimattan får betala viten på en halv miljon för att de har utlovat mer hälsovinster än vad deras matta vetenskapligt har visat sig kunna ge. Och då är alltså inte mattan hälsovådlig. Men spice kan man sälja till ungdomar utan att få något vite. Är inte det konstigt?

Spice var inte en oskyldig kryddblandning trots allt...

Jag förmodar att man borde vara glad över att Folkhälsoinstitutet nu vill drogklassa drogen Spice. Men jag är bara beklämd över att det ska ta en sån förbaskad tid för att få stopp på dessa nätdroger som säljs helt lagligt. Det är förbaske mig helt galet att det ska gå att lagligt sälja produkter som man inte har en aning om vad de egentligen innehåller och hur skadliga de är. Det borde väl för hellskotta finnas möjlighet att avkräva en leverantör garantier på oskadlighet??! Tydligen inte när det gäller våra ungdomar. Nu får man väl släppa sargen och börja agera ifrån myndighetshåll? Narkotikaklassningen måste genomföras BETYDLIGT snabbare. Helst igår!

MVH Åsa-Helena