Bra skit på gång
Hej hopp!
Som vanligt var det länge sedan jag bloggade och som vanligt kommer livet emellan. Och det får det gärna göra när det är så roliga och spännande saker på gång som nu. Mot 50 årsdagen springer jag i full fart och det är ju helt sjukt när man tänker på det. Samtidigt tänker jag med tacksamhet på hur mycket kul och spännande saker jag får uppleva både i mitt yrke och med thaiboxningen. Ganska galet egentligen att komma på iden att börja thaiboxas när man var 45 år och inte hade någon som helst bakgrund i idrotter som är "hjälpsamma för thaiboxning". Men idag är jag väldigt glad över att jag var kärringen mot strömmen:-)
Våren däremot har jag däremot en del att invända emot. Vad är det frågan om? En ny istid? Fy vale vad jag har frusit denna vår. Jag känner mig snuvad på en hel månads vårsol och värme.
Hagaparken levererar alltid oavsett väderlek och det är verkligen mitt andningshål.
Lite panoramalek med mobilen...
Nuförtiden blir det många vändor till mina olika träningsanläggningar. På bilden är jag på väg hem ifrån mitt hemmagym Balance där jag tränar på egen hand. De har även det absolut nödvändiga träningsredskapet boxningssäcken, vilket jag uppskattar mycket. Det sparar mycket tid att ha gymmet två minuter ifrån bostaden. På Balance konditionstränar jag, styrketränar, skuggboxas och jobbar på säcken. Notera även mina nya guldiga boxhandskar som jag är mäkta stolt över, hihi.
När Svenne är ledig så brukar han hämta mig ifrån träningen och så åker vi och fikar. Dock blir det bara en slät kopp kaffe för min del just nu eftersom jag arbetar intensivt på formen nu.
Ett säkert vårtecken: Maratonträning i grupp.
Den här våren har jag helt snöat in på dikter och prosa. Till min stora förvåning så har bokhandlarna numera ett mycket sparsmakat sortiment inom denna genre. Av denna samling jag har införskaffat, så var det Märta Tikkanen och Århundradets kärlekssaga som gjorde djupast avtryck. Den är ju helt fantastisk och borde vara obligatorisk i skolan. Jag kom också osökt att tänka på Susanna Alakoskis skrivande när jag läste Tikkanen. Hon skriver också om medberoende och det finns likheter i deras direkta sätt att skriva och ofta i du form till den dikten/prosan/texten handlar om. Tikkanen fångar också dåtidens högst ojämställda samhälle och är en viktig påminnelse i dagens historielöshet.
Jag har fått massor av inspiration och har sedan i julas börjat skriva dikter och prosa igen.
Sen kom äntligen boken om Samir Sabris öde ut. Samir är vän till en vän och är idag en riktig filantrop och hjälper unga utsatta som har hamnat snett. Samir var den 15 åriga pojke som tog på sig mordet på sin styvmor för trettio år sedan. Detta blev början till en lång karriär som yrkeskriminell. Nyligen blev han helt friad ifrån detta men jag kan inte låta bli att tycka att det är för jäkligt att hans pappa som utförde detta bestialiska dåd fick leva sitt liv utan att ställas till svars. Fadern var diakon i Srisk-Ortodoxa kyrkan. Boken är väldigt intressant och gripande och speglar också hur även den kristna hederkulturen var förhärskande på den tiden. Rekomenderas varmt. Underbart att följa Samir på Facebook och se att han nu njuter av livet och sedan många år har lämnat den kriminella banan för att istället hjälpa unga.
Jag, Jenny och Viktoria - en trivsam trio
Sedan vi lämnade vår gamla klubb så har allas utveckling gått framåt så mycket snabbare. Jag tänker att det var som när man höll på med hästar och red på ridskola. Det kunde man hålla på med till fan avlöste en utan att man kom ett steg närmare en tävlingsbana för det. Det som gav resultat var privatlektioner och allra helst en egen häst. På samma sätt är det med thaiboxning. Fast man slipper köpa en häst förstås. Det är man själv och tränaren som får vara arbetshästarna. Jenny är helt fantastisk. Outtröttlig, hängiven, skicklig och hård som F-N. Det är ingen lek att syssla med thaiboxning, det är ibland som att ge sig ut i krig men det är världens bästa krig. Viktoria (i orange top) sköter fysen och hittar på de bästa funktionella fysövningar man kan önska sig.
Det har blivit till att lufsa ut i parken och bättra på konditionen och Hagakullen är givetvis obligatorisk. OMG så jobbig!!
Så har jag varit på KVÅ-konferens. KVÅ = Klassifikation av vårdåtgärder är obligatoriska att rapportera till Socialstyrelsens hälsodataregister. Problemet är bara att Stockholmsläns landstings ersättningsmodell innefattar KVÅ kodning för att primärvården ska få ut ersättningar. Detta blir ju inte så bra om man då klämmer in det mesta inom vissa koder för att dessa ger mest ersättning för hur ska man kunna göra utvärderingar av vården sedan? Tyvärr får man bara konstatera att det återstår en lång väg innan detta blir bra. En annan reflektion som jag och många med mig får är att just det psykosociala stödet ofta förbises av såväl politiker som övriga professioner inom vården. Särskilt kuratorsyrket tycks ha en låg status och det är sällan kuratorer kommer till tals. Detta har eldsjälen Catharina Gåvfels som är forskare och arbetar på Akademiskt Primärvårdscentrum kämpat för att förändra. Bl.a. drev hon i många år frågan om införandet av kuratorslegitimation som nu har klubbats igenom. Ganska skrämmande att få höra att hon efter trettio år får ett torrt brev där hon sägs upp för att hon är 67 år. Det är ju inte klokt att man bara kastar bort sån know how utan vidare p.g.a ålder! Vem som ska kunna föra hennes mission vidare har jag ingen aning om, men min misstanke är att det inte blir någon alls, vilket vore bedrövligt för alla kuratorer i primärvården.
Här är lite nya inköp jag har gjort och självklart finns det lila färger med i bilden När det gäller löparskor så har jag ju pysslat med triathlon för massor av år sedan. Redan då skulle man filma sin löpstil när man sprang på löpband i skoaffären för att få rätt avpassade skor beroende på om man pronerade eller supinerade när man sprang. Detta innebar att ett skoköp verkligen var mycket kostsamt. Eftersom jag är kunskapssökarnörd började jag kolla upp det hela och DN hade faktiskt för några år sedan gjort en undersökning där en person fick gå till 4 olika löparbutiker och prova ut skor. Det visade sig att samtliga gav olika besked. DN hade då frågat några av de främsta forskarna inom biomekanik och idrottsskador i Sverige. De framhöll att utrustningen för att bedöma fotisättningen är bra men de som hanterar den har inte kompetens att avgöra vilken typ av stöd personen behöver. Forskarna framhöll också att det faktiskt inte finns någon evidens för att det skulle skydda mot överbelastningar att ha särskilt uppbyggda skor. Deras rekommendation var att börja med skor som inte var uppbyggda. Därför köpte jag skorna ovan och de är jätte mjuka och smidiga att springa med.
Tack vare min satsning har jag uppdaterat mig på utbudet av functionalfoods som jag faktiskt inte har varit så intresserad av tidigare. Varför det? Jo för att jag ändå innerst inne drivs av tanken att maten ska vara så ren och oprocessad som möjligt. Men, jag är inte sämre än att jag kan prova och ge det nya en chans. Och den här proteinpuddingen föll mig verkligen på läppen. Supergod! Nästan syndigt god haha.
Älskade Svenne går nästan automatiskt in i dietläge efter alla års tävlande och dietande i sin sport bodybuildingen och när han fick höra om min satsning började han bara att plocka bort en del kolhydratrika livsmedel såsom pasta. Och det där med att inte få äta pasta är jobbigt tycker jag och därför kollade jag in alternativpastan. Idag har jag provat Nick´s sojaböns fettuccine med gravad lax och en senapssås jag gjorde med en tesked slottssenap och lite lättmjölk och det var jättesmaskigt.
Efter en evighetslång väntan på våren så börjar den äntligen dyka upp och alla människor ser plötsligt ut som sollapande lemurer. En blomsteraffär på Sveavägen hade dukat upp grönskan så här underbart att man nästan ville slå sig ned bland hinkarna med vårblomster.
Den här dagen var det folksamling för det skulle vara Quarnevalen men jag och svenne gick till Odenplan och satte oss i solen och åt glass.
Så klart att man ska ha en toalettsits i metallic! Fniss. När toalettsitsen går sönder får man köpa en ny själv, även fast man bor i hyreshus. "Så har det ju varit länge sa min bror". Jahapp, så det var bara att bege sig till Bauhaus och försöka leta upp en då. Den här dagen måste all personal ha blivit sjuka eller tagit VABB för när vi kom till servicedisken möttes jag av en kvinna som hade väntat i en timme på att få hjälp, trots att det inte alls var många kunder. Aldrig att jag ställer mig där sa jag till Svenne och efter ett fasligt massa utredande av vilken toastol vi hade och vilka sitsar som passade så lyckades vi pricka rätt. Och till min oerhörda stolthet lyckades jag montera den själv. Snygg va?
Nåväl det här inlägget ska också traditionsenligt även ta upp saker jag reflekterar över, irriterar mig eller reagerar på. När jag brukar tala med människor om de sociala medierna brukar vi oftast komma in på den hätska tonen och hatet. Det är som att man i sin iver att försvara något eller någon är beredd att sabla ned alla andra. Jag drar mig nästan för att diskutera på Facebook. De gånger jag har gjort det så har det ofta blivit ganska obehagligt tonläge och gärna påhopp.
"Men värst är de nyttiga idioterna!" sa en patient som kommenterade just de sociala medierna och debattklimatet och han satte verkligen fingret på det obehagliga med dessa medier. Det kanske inte är de hatiska hätska åsiktsfascisterna som är värst, utan alla aningslösa som understödjer dem utan eftertanke, reflektion eller kunskap.
Enligt Wikipedia begreppet nyttig idiot en beskrivning av en person som löper andras ärenden utan att vara medveten om att så är fallet och i stället tror att det är de egna intressena som värnas. Detta beteende har använts av bland annat underrättelsetjänster genom att utnyttja övertygelsen hos godtrogna "idealister" eller personer starkt knutna till en politisk lära eller konformism för att sprida propaganda, falska rykten, samla in information, med mera. De sociala medierna är som gjorda för detta. Jag försöker verkligen att stanna upp reflektera innan jag trycker gilla men säkert har jag också varit en nyttig idiot, men jag försöker i alla fall undvika det. Ett tydligt exempel är hur människor kämpar för någon individs positiva rätt, men inte tänker på att de är med om att i samma stund inskränka andras negativa rätt att få slippa. Det tydligaste exemplet i min vardag är är när jag arbetar med patienter som behöver tolk. När jag började arbeta inom primärvården för åtta år sedan var det självklart att tolkar respekterade god tolksed och inte hade på sig varken religiösa eller politiska symboler.
Nu har tiderna ändrats och tydligen ska den positiva rättigheten att få bära religiösa symboler väga över patientens negativa rättighet att få slippa dessa symboler i den offentliga vården. Så får bara några veckor sedan hade jag en traumatiserad patient som kom til mig för sitt andra besök. När hon fick se tolken som var iklädd slöja fick hon en flashback och började storgråta och skrika och rusade ut ur rummet. Hon berättade senare att hon varit helt oförberedd på detta och eftersom hennes trauma rörde just religiösa motsättningar blev det så illa. Det här är inte första gången det händer, men tidigare har man på goda grunder kunnat påpeka att man inte följer god tolksed. Nu måste jag ärligt erkänna att jag faktiskt inte vet vad tolkarna får lära sig när de får arbete som tolkar. Från mitt perspektiv väger patientens behov tyngst.Slöjor, kors, turbaner och övriga gudomliga symboler får stanna hemma eller åtminstone stanna under kläderna. Punkt.
Underbar morgonfys med gänget En nästan lika underbar sallad som jag gjort själv. Det om ligger i avocadon är ingen mask. Det är kaviar. Nä det är inte äckligt! Jo det passar! Det är gott hihi. Jag tänker på reklamen när japaner fick smaka Kalles kaviar:-))
När benen och hälsenorna bråkar så har det blivit mer cykel än vad som var planen, men cykel är min egen bakgata så det är bara och åk!
Ska man bara köra fettförbränning kan man ju alltid läsa. Nu när försäljarna av Situation Stockholm tar emot betalning via Swish är det så mycket mindre krångel för mig som aldrig har kontanter på mig att införskaffa denna utmärkta tidning. Riktigt bra läsning. I detta numret är det en lång intervju med Henrik Berggren ifrån nu upplösta indiebandet Broder Daniel. Berggren lider av sjukdomen kroniskt trötthetssyndrom ME/CFS. ME står för myalgisk encefalomyelit. Myalgi betyder muskelsmärta och encefalomyelit är en inflammation i hjärna och ryggmärg. CFS står för cronic fatigue syndrome, som betyder kroniskt trötthetssyndrom. Vanliga symtom vid ME/CFS är
- trötthet som inte går att vila eller sova bort
- sjukdomskänsla som utlöses vid ansträngning och som kvarstår i mer än 24 timmar
- problem med sömnen
- ont i halsen
- svullnad i lymfkörtlarna
- smärta i lederna
- svaghet i musklerna
- huvudvärk
- magbesvär
- svårigheter med koncentrationen
- minskad tolerans för stress
Många med denna sjukdom nekas sjukpenning och sjukersättning av Försäkringskassan en av dem är Per och det är så vidrigt att läsa om hur dessa patienter behandlas. Läs mer via länken nedan.
Här ser ni Svennes dotter Jessica och hennes underbara barn Elise och Tilian. Nu är det andra gången vi går till Hard Rock Café och lunchmiddag och äter oss fördärvade och umgås och det är så himla mysigt. Helt min stil på hur ett restaurangbesök ska vara.
Morgonträning med Jenny= bästa morgonsysselsättningen man kan tänka sig och därefter...
Sparring på Stockholm Kickboxning. Jätteroligt och lärorikt och väldigt trevliga människor.
Joanna Jedrzejczyk mötte Jessica Andrade på UFC 211 i Dallas den 13 maj och dominerade Andrade med smart taktik och strålande teknik.
Jag är en stor beundrare av Joanna, men tyvärr är det inte bra att kopiera sina idoler när man själv är kort och istället bör satsa på en annan strategi, märkte jag på förra sparringen...:-)
Förra söndagens sparringpartners. De båda damerna till vänster sett framifrån som jag givetvis inte kommer ihåg namnet på, (vilket inte bara är frustrerande utan också ohövligt, jag vet..) var jättebra att få sparras emot. Verkligen kul när vi får besök av gäster på sparringen
Igår tränade jag och Jenny på clinchen. Det kändes så himla bra och jag fick med mig ett annat lugn när det gäller clinchen. Den träningen jag och mina träningskamrater får av Jenny är ovärderlig. Hon jobbar verkligen och sliter. Hon planerar och analyserar och kommer alltid med genomtänkta träningsupplägg och till skillnad ifrån mig klagar hon aldrig. Hon kommer till träningen i ur och skur oavsett om hon är opererad i knäet och typ är enbent. Hon låter inte saker stå i vägen och det är så otroligt inspirerande. Om man är rädd för skador och krämpor så ska man inte syssla med thaiboxning, för det ingår. Däremot tror jag att en god strategi är att man utgår ifrån att man alltid har någon liten krämpa som man måste fixa med.
Jag själv är ju så dramatisk och tror att jag minst har en fraktur om jag få ont eller något annat som kommer att stoppa mig för gott ifrån att thaiboxas. Sen kan jag varmt rekommendera att man skaffar en bra fysioterapeut eller naprapat alt. kiropraktor också. Stefan Jadestig på Idrottsskadespecialisterna är min guru när det gäller skador och krämpor.
Just nu har jag krämpor både här och där men sparringen gick över förväntan idag, åtminstone när det gäller "krämpkänningar" vilket gläder mig mycket. Magdalena som jag har sparrats med på Stockholm Kick kom och gästsparrade hos oss och vi körde en hel massa ronder vilket var mycket bra för mig.
En annan person som kom och gästsparrade var Jelena Runja och hon gav nog ett av de bästa hårtipsen jag har fått på länge. När vi väntade på bussen och jag såg ut som Kurt Ohlsson i håret, så erbjöd hon mig att låna hennes nyinköpta hårborste. Jag brukar inte hålla på och överdriva när det gäller små ting, men denna hårborste var helt galet bra! Istället för att fastna i håret så att man får slita och kämpa så gick den här borsten igenom helt mjukt och enkelt och på nolltid hade jag en slät och fin hästsvans. En sådan ska inköpas omgående!
Trött efter en lång dag med arbete och träning blir jag hämtad av min prins med sin, inte vita men grå, springare Leon och tillsammans galopperar vi hem i solnedgången.
Ha en toppenfin vecka så hörs vi!
Bjuder på en liten dikt om konst så här avslutningsvis.
Stor kram Åsa-helena
