Friskfaktorer och Formsnack

Närmare förklaring av några av de hormoner som ofta nämns i samband mättnads- och hungersreglering.

Leptin
Leptin är huvudsakligen producerat av adipocyter i fettväven och antas signalera till hjärnan om hur stor fettväven är. Ju mer fett kroppen lagrar på sig desto högre halt av leptin insöndras.Leptin hämmar aptiten och stimulerar till frisättning av hormoner som ökar kroppens metabolism. Studier har visat att en del individer som lider av fetma har låga leptinhalter i blodet och länge förutspåddes leptin vara svaret på fetmans gåta. Om individer med fetma hade låga halter av mättnadshormonet leptin skulle man kanske kunna tillsätta leptin och komma tillrätta med problemet. Tyvärr visade det sig att det inte riktigt var så enkelt. Många personer med fetma hade tvärtom höga halter av leptin i blodet och tycktes ha utvecklat resistens mot leptin.[i]

Efter tio års forskning på leptin gav läkemedelstillverkarna upp hoppet om att kunna utveckla en mirakelmedicin mot fetma baserad på leptin. Det bör dock nämnas att det finns en grupp individer som lider av svår fetma som har blivit "mirakelhjälpta" av leptin och det är individer som har en medfödd leptinbrist.

Idag vet man att leptin är inblandat i en lång rad viktiga processer i kroppen så även om leptinet inte kunde bli ett mirakelmedel mot fetma har vi nog inte hört det sista om detta spännande hormon.
Vill du läsa mer om leptin och fetma kan du följa denna länk och läsa mitt elektivarbete om ämnet: http://friskfaktorer.se/FysiologiHT05.pdf 

Orexiner
Orexiner är två relativt nyupptäckta neuropeptider orexine A och orexine B som har visat sig stimulera aptiten.[ii] Orexin har fått sitt namn av latinets orexis = aptit, (egen anm). Ökad leptinsekretion minskar orexinnivåerna i laterala hypothalamus.[iii]

Ghrelin
Ghrelinnivån ökar före måltiden och minskar under måltiden och är alltså en hungerssignal men blir även en mättnadssignal då halterna sjunker. Denna betraktas som en slags motsats till hormonet leptin som produceras av fettväven och som ger mättnadskänsla då det förekommer i högre nivåer. Ghrelinnivåerna i blodplasma hos individer som lider av fetma är lägre än hos magra individer. Yildiz et al (2004) fann att ghrelinnivån ökar från midnatt till gryningen hos magra individer.[iv]

De som lider av ätstörningar anorexia nervosa verkar ha höga plasmanivåer av ghrelin. En studie fann att s.k. bypassoperationer på magsäcken inte bara reducerar tillflödet av föda till tarmarna utan också minskar ghrelinnivåerna dramatiskt.[v]

Serotonin
Serotonin spelar en viktig roll när det gäller hunger och mättnadsreglering. En nedsatt funktion av serotonin i hypotalamus medför minskade mättnadskänslor[vi]

Låga nivåer av tryptofan i plasma har rapporterats hos obesa personer. Ju mer övervikt desto lägre tycks nivåerna bli. Nivåerna tycks också sjunka mer hos män.[vii] Numera har låga serotoninnivåer också visat på samband med insulinresistens[viii] (Muldoon et al. 2004). Nedsatt 5-HT funktion i hypotalamus är associerat med avsaknad av/nedsatta mättnadskänslor vilket sannolikt kan förklara varför vissa en del drabbas av obesitas (Attenburrow 2003). Vill du läsa mer om Serotonin och fetma kan du följa denna länk och läsa ett litet arbete jag gjorde i biologisk psykologi när jag studerade på Psykologiska institutionen i Stockholm: http://friskfaktorer.se/serotoninochobesitas.html

Insulin
Insulin sänker blodsockret och ser till att lagra in överskottet i lever och muskler så att nivåerna i blodet inte blir för höga och samtidigt minskas användningen av kroppsegna substrat. Insulin kan sägas fungera som en nyckel som låser upp cellerna och möjliggör fettinlagring och ”städar bort” blodsockret ifrån blodbanan.

Fetma har länge sammankopplats med s.k. insulinresistens vilket innebär att kroppens 
mättnads- och energireglerande system blir tröga. Förhöjda insulinnivåer leder till 
hyperinsulinemi vilket i sin tur leder till insulinresistens. Övervikt i sig ger insulinresistens. [ix] Dieter som följer ett så kallad glykemiskt index och motion har visat sig ha gynnsamma effekter på insulinresistens. Glykemiskt index är ett index över hur snabbt livsmedel innehållande kolhydrater höjer blodsockret.

Kortisol
Ökar tillgången på glukos och stimulerar nedbrytningen av protein och fett så att koncentrationen av aminosyror och fettsyror ökar i blodet. Det har en anti insulinerg effekt och förmåga att öka glukoskoncentrationen i blodet. Kortisol har dessutom effekt på blodkärlssystemet och förstärker den blodtryckshöjande effekten av noradrenalin. Detta är viktigt för att förebygga blodtrycksfall och förhindra chock. Långvarig stress med höga halter av kortisol påverkar kroppen och hjärnan negativt. Ett vanligt fenomen sammankopplat med detta är sug efter fettrika livsmedel.

Kolecystokinin CCK
Stimulerar gallblåsan att kontrahera (dra ihop sig) och utsöndra galla som hjälper till vid nedbrytningen av fett och att  frisätta bukspott pancreatic enzymes. CCK finns inte bara i mag- och tarmkanalens slemhinna utan också i nervsystemet och frisätts till exempel av hypotalamus och fungerar då som en neurotransmittor (neuropeptid).Modern forskning har visat att CCK har betydelse som ett mättnadshormon och att den också kan minska saltsyrasekretionen i magsäcken.

Adrenalin och noradrenalin
Adrenalin är ett stresshormon som utsöndras från binjuremärgen som svar på stimulering från sympatiska (aktiverande) nervsystemet. Adrenalin transporteras löst i blodet och har en rad olika effekter på vävnaderna, som har det gemensamt att de ökar kroppens prestationsförmåga. Adrenalin utsöndras vid exempelvis fysiskt arbete, psykisk stress och ilska. Adrenalinet brukar kallas för ett kamp- och flykthormon bereder kroppen på att fly eller slåss. Hjärtats slagfrekvens ökar pumpförmågan ökar. Bronkerna dillateras (vidgas) och blodflödet till hjärtat och skelettmuskulaturen ökar men minskar till andra organ. Detta leder till en minskad mängd insulin och dessutom en frisättning av glukos från levern, som bildas genom glukoneogenes, och fettsyror från fettvävnad.

Dopamin
Dopamin är en av de viktigaste signalsubstanserna i centrala nervsystemet där den förekommer i viktiga system som bland annat reglerar vakenhet, muskelrörelser, glädje, entusiasm och kreativitet. Dopaminet spelar en viktig roll för kroppens belöningssystem och det frisätts bl.a. när vi äter, dricker, tränar, har sex, intar nikotin eller andra centralstimulerande medel. Upptäckten av dopamin som en neurotransmittor gjordes av den svenske neuroforskaren Arvid Carlsson.