Friskfaktorer och Formsnack

Anknytningen fungerar som en mekanism som aktiveras eller deaktiveras allteftersom behovet av anknytning väcks respektive tillgodoses. Anknytningsmönstren tar sig olika uttryck från individ till individ beroende på de erfarenheter man gjort som liten i samspelet mellan sin/sina vårdnadshavare. Barnet skapar en inre arbetsmodell för hur det ska bete sig i samspelet med vårdnadshavaren.

Mary Ainsworth (1978) som var medarbetare till Bowlby, myntade bl.a. begreppet trygg bas, och utvecklade ett psykologiskt laboratorietest för barnsom hon kallade för strange situation. I testet observeras barnets beteende mot föräldern vid återföreningen efter att ha lämnats ensam i olika situationer. Följ länken om du vill se ett litet filmklipp ifrån ett sådant experiment:

Ainsworth kunde urskilja tre grundläggande anknytningsmönster, Trygg (secure), uppvisades hos ca 65-70%, ängslan/motstånd (anxious/resistant), uppvisades hos ca 10-15% och ängslan/undvikande (anxious/avoidant),uppvisades hosca 20%.

Studier visar att mycket talar för att den anknytningsstil som bildats under de första levnadsåren i all väsentlighet kvarstår upp i vuxen ålder och påverkar hur vi fungerar i våra sociala relationer. Framförallt blir detta tydligt i våra nära relationer när det gäller förmågan att komma nära andra och söka stöd och hjälp i stunder av utsatthet och påfrestningar. I senare forskning brukar man ange att ca 60 av populationer i väst har trygga anknytningsmönster och 40 % har otrygga.

Anknytningsmönstret blir mer komplext allt eftersom det generaliseras till att omfatta andra än de primära vårdnadshavarna och genom de erfarenheter som görs under livet, så min framställning här får ses som en kraftig förenkling av ett omfattande teoribygge.

ASQ Attachment Style Questionnaire (Feeney, Noller & Hanrahan, 1994) är ett frågeformulär med 40 påståenden där svarsalternativen varierar från 1=fullständigt oense till 5= Instämmer fullständigt, där man man kan få fram en profil på vilken anknytningsstil en person har. Anknytningsstilen berättar mycket om hur vi agerar och fungerar i nära relationer, t ex vad gäller vår förmåga att komma andra nära och söka stöd och hjälp i stunder av utsatthet och påfrestningar. Som alltid får man se denna typ av formulär som en ”mellan tummen och pekfingret mätning” men jag mycket goda erfarenheter av att använda detta.

ASQ innehåller 5 olika delskalor. Delskalan tillit betecknas utifrån denna teori som trygg anknytning medan delskalorna sakorientering, bifallsbehov relationsfixering och distans betecknas utifrån denna teori som otrygg anknytning. Formuläret är utformat så att anknytningsstilarna inte är ömsesidigt uteslutande utan visar individuella skillnader i respektive anknytningsstil.[i]

Delskalan distans avser personer som undviker situationer som gör dem sårbara vilket leder till att de håller en viss distans till andra människor. Nära mellanmänskliga relationer ger upphov till ångest och obehag.

Delskalan sakorientering innebär att inriktningen snarare är på personliga prestationer än mellanmänskliga samband. Dessa personer söker oberoende.

Delskalan tillit och utmärks av tryggt och tillitsfullt förhållande till sig själv och andra personer. Förmåga att knyta an och separera utan att bli alltför ångestfylld

Delskalan bifallsbehov vilket innebär att personen är i stort behov av andra personers gillande och acceptans. Dessa personer är ofta ganska ängsliga.  

Delskalan relationsfixering innebär att personerna har ett stort behov av tillhörighet till andra och trygghet vilket leder till att personen blir överinvolverad i andra människor och relationen blir ängslig.

Diagrammet är konstruerat fritt efter Anders Tengström & Alexander Håkanson (1997) ASQ Attachment Style Questionnaire Manual till den Svenska versionen

Distanserad anknytningsstil (stapelserie 2)
Det här är en anknytningsstil som kännetecknas av en betydande distansering mot andra människor. Troligen har individen svårigheter finns att skapa och upprätthålla intima nära relationer. Hög skattning på tillit skulle kunna dämpa effekten av detta mönster men i det här fallet är det inte aktuellt utan denna individ sägas vara i huvudsak ha otryggt distanserat anknytningsmönster. Vid den distanserade anknytningsstilen tenderar individen att dra sig undan och/eller reagera med kyla när det blir svårigheter i relationer och i livet i övrigt. Svårigheter med närhet är också vanligt då individen ofta har svårt att känna sig behövande och sårbar. 

Ängslig anknytningsstil (stapelserie 3)
Det mer ängsliga mönstret ger ett mönster med en stor osäkerhet och potentiell fara i omgivningen som gör det säkrast att hålla sig konstant nära anknytningspersonen. Värdet och förmågan läggs i den andre som också behöver kontrolleras En individ med en denna profil har sannolikt en besvärande ångestnivå och eftersom skattningarna på tillit är så låga kan knappast en kompensation ske i det här fallet. Sammanfattningsvis kan sägas att denna individ i huvudsak har ett otryggt anknytningsmönster. Det här mönstret brukar innebära att att individen är mycket beroende av vad andra människor tycker i sitt beslutsfattande och behöver försäkringar på att nära relationer är på "riktigt". Inte sällan har individen också svårt med tillit vilket ibland ger svartsjuka som följd. 

Ambivalent anknytningsmönster (stapelserie 4)
Den här anknytningsstilen visar, precis som namnet anger, på en ambivalens mellan att å ena sidan uppleva nära relationer som viktiga för att erhålla acceptans och stöd för sin person men å andra sidan uppleva svårigheter med att känna tillit och beroende, vilket innebär svårigheter hos individen att känslomässigt förhålla sig till nära relationer.  Effekten av detta anknytningsmönster är sannolikt att individen pendlar mellan dessa olika upplevelser av den nära relationen. Precis som vid distanserad och ängsligt anknytningsmönster kan höga poäng på tillitskalan moderera svängningar men i det här exemplet är det inte aktuellt utan den här anknytningsstilen är otrygg-ambivalent. 

Desorganiserad anknytning
En anknytningstyp som inte har nämnts är den desorganiserade anknytningen som är den som är mest problematisk. Detta anknytningsmönster har visat sig vara den allvarligaste formen av otrygg anknytning eftersom denna anknytningsform är tydligt kopplad tillproblem senare i livet. Det är vanligt att personer med denna anknytningsform har vuxit upp i sociala - och/eller psykiska riskmiljöer exempelvis med föräldrar som lider av missbruk, psykisk sjukdom, är våldsamma eller helt enkelt bara varit hjälplösa i föräldrarollen. Forskare menar att eftersom att barnet skräms av anknytningspersonens beteenden vacklar det mellan att välja ett närmande eller en undvikande reaktion, vilket innebär att barnet inte kan utveckla sammanhållande strategier. I normalpopulationer uppvisar ca 15 % detta mönster. Denna grupp särskiljs inte i ASQ formuläret utan hamnar sannolikt i någon av otrygghetsstilarna. Detta är en viktig faktor att räkna med vid andra psykiatriska sjukdomar och funktionsnedsättningar. Vid exempelvis ADHD problematik är det lätt att missa denna aspekt som är mycket viktig att beakta. 

Anknytning och ätstörning
Det är högre förekomst av otrygg anknytning bland personer med ätstörning[ii] men i nuläget finns det inte tillräckligt med forskning för att kunna se några specifika mekanismer och orsakssamband. University of Ottawa Centre Of Eating Disorders Research ligger i framkant på detta område och har producerat en rad forskningsartiklar på området och vi kommer säkert se mer intressant forskning på området framöver.

Anknytningsmönster går att förändra
Det fina i kråksången är att anknytningsmönster går att förändra. Genom att ha förståelse för sitt eget fungerande kan man lättare välja en partner som kan bli en trygg anknytningsperson istället för att ”reflexmässigt” falla för en otrygg sådan som kanske känns mer välbekant. Jag möter ofta klienter som upplever att en partner som är trygg, pålitlig och tillgänglig inte är tillräckligt spännande utan istället väljer partners som är otillgängliga och otrygga, vilket ofta ställer till problem. För många blir det en aha-upplevelse att komma till insikt om hur de reagerar i anknytningssituationer och inte sällan leder detta faktiskt också till att de väljer en partner som kan möta det de flesta av oss drömmer om nämligen vår längtan efter att bli älskade för dem vi är.