Del 6 Psykosociala orsaker bakom vikt- och ätproblem

Psykosociala faktorer
Enligt den sociala inlärningsteorin lär vi oss personlig kontroll genom att observera andra människors beteende. Föräldrar som är engagerade, omhändertagande, uppmuntrande och konsekventa i sitt beteende tenderar i högre grad ha barn som utvecklar ett internt kontroll-lokus och en känsla av självtillräcklighet (self-efficacy[i]. Begreppet kontroll-lokus introducerades av Julian B Rotter 1966, som skiljde mellan inre kontroll-lokus (eng: internal locus of control), där kontrollen förläggs inom individen, och yttre kontroll-lokus (eng: external locus of control), där kontrollen förläggs utanför individen. Individer med internt kontroll-lokus och självtillräcklighet lyckas i betydligt högre grad med olika typer av beteendeförändringar.[ii]


Ätandet har ju i stor utsträckning även en social funktion och måltider för ofta människor närmare varandra. Måltidsvanor och smakpreferenser kan också vara uttryck för social och kulturell tillhörighet. Avsaknad av tillhörighet, socialt nätverk och socialt stöd är associerat med fetma.[iii] Socioekonomisk status tycks också ha betydelse för utvecklandet av fetma. I en studie av 1472 män och 1563 kvinnor födda 1946 i England, såg forskarna att män och kvinnor som klättrade till högre socioekonomisk klass led av fetma i lägre utsträckning än individer som behöll samma socioekonomiska klass som sina fäder.[iv] Från studier på värnpliktiga har man kunnat se att mammans utbildningsnivå har betydelse – vid lägre utbildningsnivå var det en högre förekomst av fetma bland rekryterna.[v] 

I en dansk studie följdes en grupp barn från 10 till 20 års ålder och den största risken att utveckla fetma hade de tioåringar som föreföll vara negligerade av föräldrarna. Stress och sömnstörningar har även setts som en orsak till ökad förekomst av fetma. Individer med hög stressnivå har störningar i hormonernas nivåer och i deras dygnsrytm.

Samhällsutvecklingen har ju givetvis stark påverkan med mer och mer skräpmat och energitäta livsmedel. Konsumtionen av kolhydrathaltiga livsmedel har ökat de senaste 40 åren. Det genomsnittliga sammanlagda intaget av godis, glass och chips har ökat från ca 10 kg per person 1960 till runt 28 kg år 2010. Läskkonsumtionen har under motsvarande tid gått upp från en årlig förbrukning om 20 liter till 91 liter per person.[vi]

Ökade risker för barn att ha eller utveckla fetma ses i följande situationer: vid fetma hos en eller båda föräldrarna, vid högt maternellt BMI vid start av graviditeten, vid rökning hos modern under graviditeten, om det nyfödda barnet har hög eller låg födelsevikt, utebliven amning, snabb tillväxt mellan två och fyra års ålder, kort sömnduration, fysisk inaktivitet (TV-tittartid på över 2 timmar/dygn), och hög konsumtion av läsk.[vii]

I en artikel i Läkartidningen Stephan Rössner och Yvonne Linné att överviktiga kvinnor ofta har beskrivit att deras viktproblem började efter en graviditet. I en studie gjord på kvinnor med fetma visade det sig att 73 procent av kvinnorna hade behållit mer än 10 kg efter en graviditet. Liknande resultat har beskrivits i andra studier[viii]

Men även stress i arbetslivet och fritiden påverkar matvanor och ämnesomsättning. Sömnstörningar har också blivit ett allt vanligare hälsoproblem som har befunnits ha stor betydelse för utvecklande av övervikt och fetma. Stillasittandet ökar och senare forskning har visat att det är mycket viktigt att bryta stillasittandet efter ca en halvtimme för att kroppen inte ska "stänga av" och molekylära processer som är viktiga för kroppens förbränning ska avstanna. Reser man sig upp slås systemet på efter bara någon minut och detta har stor betydelse för fettförbränningen men även andra hälsomarkörer. Jag kommer att återkomma till detta längre fram.

I nästa del ska jag ta upp lite andra fetmabovar.

Ha det fint!
Kram Åsa-Helena

 

[i] Sarafino, E.P. (2002) Health psychology, Biopsychosocial interactions, New York, John Wiley & Sons, Inc

[ii] Bandura, A. (2004). Health promotion by Cognitive Means. Health Education and Behavior, 31,2,143-164.

[iii] Adolfsson, B. (2004) Obesity, lifestyle and society. Psychological and psychosocial factors in relation to bodyweight and bodyweight changes. Stockholm, avdelningen för medicin, Karolinska Institutet

[iv] Langenberg, C., Hardy, R., Kuh, D., Brunner, E., & Wadsworth, M. (2003) Central and total obesity in middle aged men and women. Journal of Epidemiology and Community Health, 57, 816-822.

[v] http://www.lakemedelsboken.se/c2_nut_overviktfetma_2013fm10.html#facts_6

[vi] http://www.lakemedelsboken.se/c2_nut_overviktfetma_2013fm10.html#facts_6

[vii] http://www.lakemedelsboken.se/c2_nut_overviktfetma_2013fm10.html#facts_6

[viii] http://ww2.lakartidningen.se/old/content_0349/pdf/4091_4095.pdf