Thaiboxning- inte en sport man går till för att avreagera sig.
Det är nu tre år sedan jag tog min första lektion i Thaiboxning. Det var i Thailand och jag blev helt såld. Väl hemma insåg jag att det inte var så lätt att hitta ett bra ställe att träna på. Tyvärr finns det många gym som bara satsar på att dra in en massa folk och inte bryr sig så särskilt om deltagarnas utveckling och -inte säkerhet heller för den delen. Jag var faktiskt på väg att ge upp, men sen hittade jag på rekommendation av en vän, Peter Wetzelmayr och One Chai Muay Thai. Jag är så tacksam för att få tillhöra gänget som tränar där. Jag har aldrig träffat så fina goa människor som där och jag överdriver inte när jag säger att gymmet har varit min räddning ifrån total kollaps när det har varit kaos och enorm press i livet för övrigt.
Nu tränar jag för att komma i form och orka med en månads thaiboxningsträning i Thailand i slutet av juli. Äntligen ska vi återse vackra fina härliga Thailand! Jag hoppas kunna rapportera om mina framsteg här på bloggen nu när min utbildning är klar och det finns lite tid att andas på.
Här är jag i Thailand med min tränare Deelers (har ingen aning om vad han heter på Thai) som var min första tränare i thaiboxning. Han hade ett fantastiskt tålamod och var väldigt pedagogisk. Trots att han inte pratade så mycket engelska kunde han lära mig förvånansvärt mycket på kort tid.
Här ser vi honom tävla på Bangla boxingstadion som mest är ett spektakel där utlänningar får chans att gå matcher. En del matcher är dock väldigt bra som denna där Deelers van på KO efter en elak armbåge.
På träningarna finns alltid Peter på plats och så någon av assisterande tränarna Figge, O, Baow, m.fl. Ovan tränar jag med mina PTs Therese Snell och Rasmus Sundberg som är mycket duktiga tävlande i thaiboxning.
Idag har jag varit på sparring och efter det en timmes fys med bara magövningar, så jag känner mig lagom mör. Svenne min älskade goa make har också på eget initiativ tagit tag i att träna mina sparkar som Therese har visat mig och så plötsligt, mitt på vardagsrumsgolvet får jag till sparkarna så att de träffar Svenne i axelhöjd. Mycket glad!
Många tror att man tränar thaiboxning för att man behöver eller vill avreagera sig, men detta kan inte vara mer fel. Thaiboxning kräver en mycket god affektreglering och man vill definitivt inte bli arg när man tränar eftersom detta för med sig en sämre kognitiv funktion. Tvärtom kräver thaiboxningen att man snabbt kan avaktivera sin hothjärna och tvärtemot gå emot lekfullhet och kreativitet för att kunna överlista sin motståndare. Jag skulle vilja påstå att thaiboxning i en god miljö kan tjäna som kroppsorienterad terapi :-)
Många tror att man tränar thaiboxning för att man behöver eller vill avreagera sig, men detta kan inte vara mer fel. Thaiboxning kräver en mycket god affektreglering och man vill definitivt inte bli arg när man tränar eftersom detta för med sig en sämre kognitiv funktion. Tvärtom kräver thaiboxningen att man snabbt kan avaktivera sin hothjärna och tvärtemot gå emot lekfullhet och kreativitet för att kunna överlista sin motståndare. Jag skulle vilja påstå att thaiboxning i en god miljö kan tjäna som kroppsorienterad terapi :-)
Till nästa sparring ska jag komma igång avståndet vid mina rundsparkar och försöka göra dem som på träning.
Och jag ska träna sparkar tills de jag inte ens behöver anstränga mig för att få dem att bli bra.
För kom ihåg: Man kan inte bromsa sig ur en uppförsbacke;-)
Ha en bra söndagkväll!